Desto mer jag fokuserar på min förmögenhet, utdelnings portfölj, fuck you money etc. Desto mer tänker jag på ett citat jag läste för länge sen, oklart från vem.
”Att arbeta för lön, är en kortsiktig lösning på ett långsiktigt problem”
Att arbeta 40 timmar i veckan är ett som att slänga vatten på elden som konstant brinner. Elden slocknar lite men fortsätter att brinna och du måste jobba ihop mer vatten hela tiden för att slänga på elden.
Problemet med kostnader kommer aldrig försvinna. Vissa bygger med mer kostnader i takt med att deras lön ökar.
Jag gjorde likadant till viss del även om jag fortsatt försökte spara pengar.
Sista åren och speciellt året har jag verkligen fokuserat på att få mer pengar över och trycka ner kostnaderna. Inom ett par år så kommer mina utdelningar att täcka mina kostnader och ge mig den frihet jag vill ha. Frihet att fortsätta jobba, byta jobb, sluta jobba osv. Många kritiserar FIRE att man inte blir lycklig av att bara sitta hemma och pilla i naveln men bara för att man kan göra det betyder ju inte att man måste det. Såklart.
Jag ser framför mig att när mitt långsiktiga problem med kostnaderna är lösta så kan jag jobba extra med något som ger lite extra inkomst men främst friheten att göra vad jag vill (inom mina ekonomiska medel) som att jaga, spela golf, träna, gå på långa hundpromenader, läsa böcker, hjälpa kompisar och familj med saker. Snarare än att pressa in allt under helgen eller kvällar…
Lite lördagstankar bara.
Portföljen fortsätter prestera bra och är någonstans plus 17-18% i år vilket känns overkligt…
Funderar lite på att sälja av delar av Tele2 som gått väldigt mycket och köpa något mer samt att flytta mitt tidigare pensionssparande (ca 80.000kr) till utdelningsportföljen. Pensionssparandet ligger i globala fonder och ligger +- 0 i år vilket inte känns jättemotiverande…
Jag har tillräckligt med pensionsspar låst till framtiden och min utdelningsportfölj är också ett slags pensionssparande…
Får se hur det blir!
Väl mött,
KK